Personer som doomscrollar tenderar att tro mer på falska nyheter

Om du ofta finner dig själv scrolla oändligt, kan du vara mer benägen att falla för desinformation.

Personer som tvångsmässigt använder sociala medier är betydligt mer benägna att lita på, engagera sig i, och sprida falska nyheter, enligt ny forskning.

Forskningen involverade 189 unga vuxna som visades en blandning av riktiga och falska nyhetsartiklar formaterade som inlägg på sociala medier. Deltagarna bedömde hur trovärdiga de ansåg att varje berättelse var och angav hur sannolikt det var att de skulle engagera sig i inlägget genom att klicka, gilla, kommentera eller dela.

Forskningen presenterade 189 unga vuxna med både riktiga nyheter och falska nyhetsartiklar, formaterade som inlägg på sociala medier. Deltagarna bedömde varje berättelses trovärdighet tillsammans med deras vilja att interagera med inlägget genom att klicka, gilla, kommentera eller dela.

Undersökningen visade att individer som uppvisade problematisk användning av sociala medier – definierat som överdriven och tvångsmässig beteende som stör vardagslivet – visade ökad mottaglighet för att tro på falska nyheter.

Dessa deltagare var också mer benägna att interagera med det falska nyhetsinnehållet. Generellt sett var människor med tunga sociala medievanor mer aktiva i interaktionen med alla typer av nyhetsinnehåll, oavsett dess korrekthet.

Problematisk användning av sociala medier syftar på beroendeliknande beteenden kopplade till sociala medier. Människor som påverkas tenderar att känna sig ängsliga eller rastlösa när de inte kan komma åt sina konton. Dessutom visar de en tendens att fortsätta använda sociala medier överdrivet trots skadliga effekter på deras välbefinnande.

Forskarna hävdar att dessa fynd är särskilt oroande i en tid då falska nyheter sprids snabbt online, vilket påverkar allt från folkhälsan till demokratiska processer.

Forskningen förespråkar förbättrad digital kompetensutbildning för att hjälpa användare att upptäcka falsk information. Forskarna föreslår att sociala medieföretag bör införa identifieringssystem för att upptäcka sårbara användare och sedan begränsa deras tillgång till felaktig information.

Dessutom råder forskarna att psykisk hälso-personal bör prioritera sociala medieberoende i sina behandlingsstrategier.

Men, ett sådant steg verkar osannolikt, med tanke på att sociala medieplattformar ekonomiskt gynnas av att maximera användarinteraktion, och falska nyheter driver ofta den högsta engagemanget.

Studien fokuserade på universitetsstudenter och kan inte generaliseras till alla åldersgrupper, men den understryker en stark koppling mellan kompulsivt beteende på sociala medier och tro på falska nyheter. Den bekräftar dock inte ett orsakssamband.

Experter rekommenderar både att regelbundet ta pauser från sociala medier och att kontrollera källor innan de delas. Personer som spenderar timmar med att tanklöst bläddra igenom sociala medier medan de reagerar på dramatiska rubriker tenderar att bli mer mottagliga för att acceptera falsk information.